Om allt mellan himmel o helvete. Mitt liv men sett från den ljusa sidan

När vuxenvärlden sviker!!

Det här är ett gammalt inlägg ifrån metro med ett annat gammalt härifrån blandat med lite nytt så det är lite rörigt.  Fortfarande ett högaktuellt ämne och tyvärr kommer det alltid att vara det!  Alla barn har det inte bra hemma och det här är det värsta lovet för dem! De flesta barn längtar efter sommarlov o glass o bad o jordgubbar. Men det finns de som INTE längtar. Som bara ser loven som en början på ngt de vet kommer att bli förjävligt stor del av tiden. I vanliga fall har de ju skolan som tillflyktsort men inte under loven och sommarlovet är LÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅNGT!! Bara en sån enkel sak som att ha ngn att prata med istället för att skola o hela konkarongen vänder en ryggen. Ensam, Övergiven, Lämnad åt sitt öde. Det är hemskt!! 

 Så om ni misstänker att ett barn inte har det bra så tveka inte att ringa socialen. Bättre att ringa en gång för mkt,  o DU man får vara anonym!!

 Jag läste precis ett jättegulligt inlägg av Ulrika om hennes mormor. Själv var jag min mormors svarta får och min farmor brydde sig mest om sig själv. De visste ju bägge två hur jag hade det o trots att farmor bara bodde ngn km bort var hon aldrig nått alternativ att gå till när det var som värst. Jag har redan berättat att jag hade en taskig uppväxt o att inget barn ska behöva uppleva den osäkerheten, otryggheten,skammen mm det innebar. Inte för att jag kom till skada fysiskt men det är den psykiska smärtan som sitter i längst i vilket fall. Jag hemsöks fortfarande av min barndom. Den har satt djupa spår i mig o det finns mängder av saker jag inte orkar/vill ta tag i av rädsla för att bryta ihop o slå igenom. Det är nog pga av att jag vet hur det själv känns när alla vuxna runtomkring blundar som jag ställer upp så mkt som jag bara kan för Filip.  Och jag kan säga att efter det Filip varit med om så sviker vuxenvärlden fortfarande till stor del…

Barnen är vår framtid!! Och om vi sviker dem vad kan vi då begära av dem när vi blir äldre!?

Annonser

8 svar

  1. Håller med slutkommentaren, hel rätt mor ❤

    3 augusti, 2010 kl. 11:30

  2. jo, det finns så många barn som far illa, håll ögon och öron öppna och vid minsta misstanke så….. annars blir det så lätt ett men för livet
    tyvärr far många barn illa i samhället
    kramar

    31 juli, 2010 kl. 10:04

  3. Gråtfärdig är vad man blir….. Helt gråtfärdig! Föreställer man sig sina egna barn i dessa andra barns ställe känns det som att hjärtat går sönder! INGA barn förtjänar att känna sig utlämnade och övergivna, INGA barn förtjänar fysiska eller psykiska övergrepp – alla barn är underbara….

    31 juli, 2010 kl. 01:06

  4. Håller inte riktigt med dig om att man får vara anomym i en anmälan. är men det så utreder de inte full ut. Man måste stå för sitt ord för att det ska komma till sin spets. tråkigt nog. Jag har haft hand om ett familjeplacerat barn o gjort många anmälningar till socialen men då jag inte ville att det skulle komma fram att det var från mig så anmälde jag anonymt. Ville inte förlora pojken.

    30 juli, 2010 kl. 10:52

    • agnetha: du har antagligen helt rätt!!

      31 juli, 2010 kl. 08:24

  5. Jag skulle aldrig kunna se ett barn fara illa…jag agerar direkt. Fattar inte hur någon kan göra ett barn illa…

    30 juli, 2010 kl. 10:05

  6. Jag skulle också behöva bli bättre på det.

    Kram/Gilla

    30 juli, 2010 kl. 09:25

  7. Som väl är så har jag sjäv haft en bra barndom. Men det var mest min Mamma som tog hand om oss tre syskon, för Pappa hade ett säljarjobb, som gjorde att han inte var hemma månader i sträck. Vi hade ett nästen helnyktert hem, så sådant elände behövde jag inte vara rädd för.

    Vi flyttade från Stockholm och både Far- och Morföräldrar, när jag var tio, så jag har inte själv träffat dem så mycket. Jag själv har inte haft så stora möjligheter till att vara varken Far- eller Mormor, eftersom inget av mina sju barnbarn bor i Helsingborg i närheten av oss.

    Kram/Gilla

    30 juli, 2010 kl. 09:09

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s