Om allt mellan himmel o helvete. Mitt liv men sett från den ljusa sidan

Inlägg märkta “existensiella

Existentiella frågor!!

Med tanke på det som hänt i Norge är det många bloggar med den exististentiella frågan om meningen med livet o hur det ska levas.Somliga har fått rådet att sluta kämpa o ta dagen som den kommer och jaa det ska man väl göra men man ska absolut inte ge upp att kämpa för det man tror på men man ska försöka att inte lägga ner energi på sånt som är döfött. En sak jag borde bli bättre på… Men att sluta kämpa för vad man tror på är att döda en bit av sig själv o ju större bitar som läggs i dvala desto större är risken att vi blir ”zombieserade!

”All that is necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing.” EDMUND BURKE

Och det är just därför vi ska fortsätta att kämpa!!

Alla har vi ju olika uppfattningar om meningen med livet o det finns inget rätt eller fel. Svaret kan man bara hitta inom sig själv. Och hur hittar man då det berömda svaret?! Ja visste jag det skulle inte frågan finnas. Livserfarenhet b la. Vissa hittar aldrig svaret för de lever inte, det finns många zombies därute. Att vara sig själv o stå för den man är. Att vara så avlappnad leder till att man har roligare o njuter mer vilket gör attt man blir en omtyckt person som får mkt kärlek av sin omgivning och det man får ger man gärna tillbaka vilket i sin tur leder till livets mening enligt mig. Att njuta av det o ha så kul man bara kan. Och den viktigaste ingrediensen av alla-KÄRLEK!! Att leva här o nu är en konst som går många förbi i jakten på allt det matriella som vi egentligen inte blir ett dugg lyckligare av. Visst kan det tyckas att vi slösar bort livet emellanåt men ibland är det skönt att bara vara också. Vi kan inte jaga livet o lyckan, hemligheten är väl att vara nöjd med vad man har o glädjas åt det och att kunna glädjas åt andra när det går bra för dem istället för att vara avundsjuka. Vad tycker du är meningen med livet?

 Det som hände i Norge är väldigt tragiskt o olyckligt men det är såna här saker (om inte i den brutala formen) som jag menat med att det är  allas ansvar när jag skrivit om hur samhället sviker de unga. Det är kvittot på att så många barn o ungdomar lever i förskräckliga hemförhållanden och vi bara blundar.Iofs är ju inte denna gärningsman representativ för det jag åsyftar eftersom hans problem är långt värre men ni som hängt med ett tag vet vad jag menar. Nu påstår inte jag att jag är ett dugg bättre än de flesta andra. Hur ska vi göra för att våga engagera oss igen?

Jag spelar en låt för er som ni aldrig hört, Haha

Tänk att ha modet att leva så!! Jag försöker men är ändå långtifrån