Byxmyndig!!
Min kära dotter blev 15 igår. Det har varit ett väldans tjat om att hon blir byxmyndig!! Så istället för ett grattiskort köpte jag ett kort där det står:
LYCKA TILL!!
Hon blir ju straffmyndig oxå så det behövs många lycka till… Fast hon har faktiskt skärpt till sig de senaste veckorna. Jag har lyckats åstadkomma att de har korridorsvakt i skolan sen jag varit där ett par gånger o sett skolkande ungdomar i ett av kapprummen. Sade till både en av lärarna o kuratorn att det är mitt ansvar att få barnen till skolan men att det faktiskt är skolans ansvar att se till att de går på lektionerna. Det är inga barn som hänger ute i korridorerna längre o Emelie är livrädd att de ska få reda på att det beror på mig 🙂 Tror jag ska nominera mig själv till årets Linköpingsbo 🙂 för det har inte varit så enkelt som det låter!!
Funderar på att säga upp mig o dra till Sydeuropa!!
Bara skita i allt!! Gud så skönt det skulle vara. Låter som en vettig plan va?! Är så jäkla trött på det här nu!!
Finns det gn därite som kan ta lite jävla ansvar tror ni!?
Att få säga vad man tycker o tänker!!
Det är en viktig grundläggande demokratisk rättighet som vi förväntas ha. Tyvärr är det långtífrån sanningen ibland! Jag tycker att man i stort sett ska kunna säga det mesta men det finns vissa saker som berättigar ett ”straff”. Som igår t ex var jag lite upprörd för att en totalt harmlös kommentar jag gjort var bortplockad bara för att kommentaren jag besvarade var lite vassare. Men inte dum på ngt sätt så i mitt tycke var det en godtycklig radering. Skrev ett inlägg om det varvid hela tråden raderades. Antagligen pga att att jag skrev att moderatorerna bestod av sura bitterkärringar o gubbar. Ja det var ju ett ”personligt” påhopp som jag inte hade gillat själv så det ber jag om ursäkt för. Och om det var anledningen till att inlägget raderades så var det befogat!
Vi har inte bara ansvar för det vi säger o gör utan även för det vi INTE säger o gör!!
Och det värsta som kan hända nu är att jag blir avstängd som medlem. Det är ju inte som de gånger man riskerat att förlora jobbet!!
Existentiella frågor!!
Med tanke på det som hänt i Norge är det många bloggar med den exististentiella frågan om meningen med livet o hur det ska levas.Somliga har fått rådet att sluta kämpa o ta dagen som den kommer och jaa det ska man väl göra men man ska absolut inte ge upp att kämpa för det man tror på men man ska försöka att inte lägga ner energi på sånt som är döfött. En sak jag borde bli bättre på… Men att sluta kämpa för vad man tror på är att döda en bit av sig själv o ju större bitar som läggs i dvala desto större är risken att vi blir ”zombieserade!
”All that is necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing.” EDMUND BURKE
Och det är just därför vi ska fortsätta att kämpa!!
Alla har vi ju olika uppfattningar om meningen med livet o det finns inget rätt eller fel. Svaret kan man bara hitta inom sig själv. Och hur hittar man då det berömda svaret?! Ja visste jag det skulle inte frågan finnas. Livserfarenhet b la. Vissa hittar aldrig svaret för de lever inte, det finns många zombies därute. Att vara sig själv o stå för den man är. Att vara så avlappnad leder till att man har roligare o njuter mer vilket gör attt man blir en omtyckt person som får mkt kärlek av sin omgivning och det man får ger man gärna tillbaka vilket i sin tur leder till livets mening enligt mig. Att njuta av det o ha så kul man bara kan. Och den viktigaste ingrediensen av alla-KÄRLEK!! Att leva här o nu är en konst som går många förbi i jakten på allt det matriella som vi egentligen inte blir ett dugg lyckligare av. Visst kan det tyckas att vi slösar bort livet emellanåt men ibland är det skönt att bara vara också. Vi kan inte jaga livet o lyckan, hemligheten är väl att vara nöjd med vad man har o glädjas åt det och att kunna glädjas åt andra när det går bra för dem istället för att vara avundsjuka. Vad tycker du är meningen med livet?
Det som hände i Norge är väldigt tragiskt o olyckligt men det är såna här saker (om inte i den brutala formen) som jag menat med att det är allas ansvar när jag skrivit om hur samhället sviker de unga. Det är kvittot på att så många barn o ungdomar lever i förskräckliga hemförhållanden och vi bara blundar.Iofs är ju inte denna gärningsman representativ för det jag åsyftar eftersom hans problem är långt värre men ni som hängt med ett tag vet vad jag menar. Nu påstår inte jag att jag är ett dugg bättre än de flesta andra. Hur ska vi göra för att våga engagera oss igen?
Jag spelar en låt för er som ni aldrig hört, Haha
Tänk att ha modet att leva så!! Jag försöker men är ändå långtifrån
Nu är jag lite förbannad!!
Nu är det ngn förälder som sagt till Emelie att jag är överbeskyddande. Mitt agerande har ju för fan inget med överbeskyddande att göra. Det är ju för att markera att det är fel att tro att man kan skolka o div o sen att allt ska vara som vanligt. Det handlar om att visa vad som är ett ”normalt” o riktigt handlande kontra ett dåligt. Allt handlande har en konsekvens o sen kan man göra ett bra val eller ett dåligt val. Men man har alltid ett val!!.Och det ska dem fan i mig lära sig att stå för o inte bara glida runt på ngn jävla räkmacka!! Jag tar slagen som blir bara för att markera att det är jävligt felaktigt beteende. Inte fan mår barnen bättre av att man skiter i vad de styr med. O sen tycker jag att det är jävligt respektlöst av dem också o det om nåt gör mig galen när man tror att man kan köra sitt eget race utan att ta hänsyn till andra!!
En del verkar tycka att de ska ta ansvar för sitt eget liv men återigen DE ÄR INTE MYNDIGA!!
Lågt,lägre eller lägst?!?!
Emelie fyllde ju år igår så idag ska de åka hem till farmor o farfar för att äta middag o få paket. Jag är ju givetvis inte välkommen pga de brev jag skickat ddär jag säger att de är dåliga föräldrar o farföräldrar. Funderar ganska starkt på att följa med idag då barnens gammelfarmor är där o de har hemlighållit allt för henne. Bara för att jävlas!! Inte så att jag skulle tala om ngt för henne men de skulle ju vara tvungen att bjuda mig på mat o vara trevliga mot mig. Men jag tänker inte sjunka till samma nivå som dem.
Barnens pappa ringde precis o bad mig ha dem klara halv tre. – Asså jag skiter i det sa jag. Är det så viktigt för honom att barnen kommer i tid får han väl komma hit o göra dem iordning (farfar blir galen om de inte är i tid). Emelie får man ju ringa o tjata på ungefär en 4 ggr innan hon kommer för det är ju roligare att vara ute med kompisar. O jag tjatar mig ju blå i huvudet på henne annars så lite kan han ju göra själv!! Det är ju likadant om han hör ngt hon gör som inte är bra eller om hon är ”försvunnen” vem tror ni får åka o leta?! Prata med henne för det mesta? Han steppar ju in ibland men vem är det som har det dagliga ansvaret!? Vem är det som är sjuk o behöver lite avlastning? Av hans o hans föräldrars agerande kan man ju tro att det är han. Baarnen får ju inte ens sova där samtidigt!!
Det han gjort sina barn det är klart att det yttrar sig på ngt vis o jag är ingen jävla SUPERMAMMA med oanade talanger. Fan jag gör så gott jag kan men just nu räcker inte det. De har ju lärt sig hos honom att de inte behöver hålla iordning på ngt, inte behöver göra läxor, att man inte behöver vara aktsam om saker, inte behöver byta skitiga kläder, inte behöver borsta tänderna mm mm. Ja de har säkert lärt sig bra saker också men just nu är jag lite negativ!! Kan man knulla o ta risken att det blir barn får man fan ta sitt ansvar sen. Nåt han bara gör när det passar honom o inte kostar så mkt ansträngning…
JAG VET ATT DU LÄSER OCH DET ÄR JU BARA BRA ATT DU GÖR OM JAG MISSAR O SÄGA NGT MENAR JAG!! Kan man inte stå för vad man gör ska man inte göra det!!
Positivt tänkande!!
Man kommer långt med att tänka positivt. Jag har en uppsjö av anledningar till att tänka negativt men vem skulle gagnas av det?! Ingen, allra minst jag själv!! För vad kommer att hända om man bara tycker synd om sig själv, att man är ett offer för omständigheterna!? Man skulle ha tusen anledningar till att tycka synd om sig själv och ingen tycker det är speciellt kul att umgås med en sur gammal bitterkärring.
Vad du än riktar dina tankar mot så växer de till sig. Tänker du på bekymmer, växer dina problem. Fokuserar du på det goda, växer det som är bra.
Oavsett vad som sker är det du som väljer vad du fokuserar din uppmärksamhet på. De tankar och förväntningar du har på dig själv det är också så du uppfattas av din omgivning. Är du arg, möter du ilska. Är du glad och omtänksam, möter du kärlek. Du väljer själv hur du blir bemött och hur du uppfattas av andra!
Visst får man tycka synd om sig själv ibland, det är mänskligt bara man inte föder sina negativa tankar… Det är väldigt lätt att det blir en ond spiral av ett upprepat negativt tankemönster som man sen sitter fast i..
Lär dig att styra dina tankar annars styr dina tankar dig!
Det tog mig till att jag var 18 år innan jag kom fram till att det var JAG som hade ansvar för mitt liv o jag inte kunde skylla på ngn annan. Jag var lite av en expert att skylla mitt uppförande/beteende på en taskig uppväxt men ngn gång är man ju tvungen att vakna upp och se sakerna ur sitt sanna perspektiv.Vi är själva ansvariga för våra liv, vi kan inte skylla på vare sig föräldrar eller olika omständigheter att vi befinner oss där vi är i livet.
DU ÄR DEN ENDE SOM KAN STYRA DINA TANKAR OCH DÄRMED STYRA DITT LIV !
Senaste kommentarer