Vad är det för sorts människor som finner njutning av att hacka ner på andra?  Och i synnerhet när det är sånt man inte kan rå för! Tanklösa ungdomar har man lite mer förståelse för även att det absolut INTE är OK!! Men vuxna?!?  Enda ”trösten” är att de människorna mår så dåligt själva.  Det är det som gör att man kan förlåta dem.

Jag tycker definitivt inte att det är OK att hacka på nån för det annars heller! Det är ju bara att skita i att läsa vidare om man stör sig. Och inte behöver man bevisa för sin omgivning att man är ett totalt pucko  heller  o lämna en kommentar om det. Herregud, lägg eran energi på annat istället. Den kan säkert göra NYTTA nånstans men inte genom att vara taskig.. 

Det är bara av starka personer man kan förvänta sig godhet…’

   Jag anser att kan man inte stå för det man säger kan man lika gärna hålla käften!! För lets face it: Vad åstadkommer personen ifråga mer än att visa de andra som kommenterar att man är ett totalt pucko utan ryggrad…

Nåt som verkligen retar mig är när folk anser sig ha rätten att döma ut en annan människa pga att den är lite annorlunda! Jag har lyckats undgå att få elaka anonyma kommentarer men jag vet många som får det. T ex är det många kvinnor som fått elaka kommentarer som hora, stackars din man du måste vara otroligt glapp när du har så många barn, du tror du är guds gåva till mannen va?! mm mm. Helt sanslöst att man bara kan sitta o slänga ur sig ngt sådant. Det vittnar verkligen om taskigt självförtroende!! Likaså tycker jag inte att man ska göra inlägg som man inte kan stå för IRL. 

Utdrag från festinalentes suveräna inlägg i frågan:

Ondska som vapen, elaka människor
Varför man använder ondska som medel och vad onda personer räknar med att få ut av detta beteende, har jag svårt att förstå! Egentligen tror jag inte att de vet det själva.
Nu pratar jag inte om ett och annat förfluget ord i frustration eller i en pressad situation. Jag pratar om ren och skär (eller ska det vara mörkaste svart) elakhet. Planerad, och insatt när ”motståndaren” är ordentligt ur balans, i ett skeende av livet som är bland de värsta en person kan uppleva, när ens livspartner sedan nästan 50 år(!) har gått bort.
Då går man till anfall. Att fegt attackera, med rent elaka ord, som en feg hyena som hittat en djur som är ur stånd att försvara sig. Då använder man sig av Facebook för att sprida dessa hemska budskap (hotande och en uttalad förbannelse starkt kryddad med skadeglädje).  
Jag ser det som ett  ruktansvärt beteende!
Inte nog med att man attackerar en som redan ligger ner, man passar även på att vrida om kniven i de öppna såren.  Personlig integritet- för vem?
Det är slika sjukligt perversa individer som passar på att dölja sig bakom yttrandfrihet och ”skydd av den personliga integriteten”. Inte ens den ”så fruktade” FRA-lagen biter mot dessa.
Samtidigt som möjligheten att följa varje steg en ”oskyldig medborgare” gör, allt från inköp, bussåkande, nätsurfande mm, mm, då vi överallt lämnar elektroniska spår efter oss, är dessa skadeskapare ”skyddade”. 
Hur motiverar man att dessa, med ett uppenbart behov av psykvård, är omöjliga att stoppa?

Personlig ekonomisk vinning går före skapandet av ett samhälle där alla ska kunna känna sig trygga och säkra i sin vardag?

Lever vi i en sån cynisk värld?!